Storkökets klorofyllrika tak

För tredje och sista gången får vi tillsammans med trädgårdsmästare Karl-Johan Fabó träffa några av de dedikerade takodlarna i Indien.

Inne på ett universitetscampus i en annan del av Mumbai, träffar jag Preeti Patil. Hon tar mig till en takodling som föreningen Urban Leaves ligger bakom.  Där är hon och ett gäng volontärer i full gång med att förbereda inför en årlig välbesökt naturfestival som äger rum samma helg.  De ska hålla i ett heldagsprogram med workshops, matlagning och guidade visningar av deras klorofyllrika tak. Bredvid dem står en korg fylld med gurkmeja och aubergin – lite av dagens skörd.

Preeti Patil, grundare av Urban Leaves (andra från höger) med tre medlemmar ur föreningen stoltserar med en liten del av dagens skörd. Bl.a. aubergine och gurkmeja. Foto: Karl-Johan Fabó.

Preeti Patils odlingsintresse tog vid för 15 år sedan. Till vardags jobbar hon som arbetsledare på ett storkök i Mumbais hamn. Varje dag lagar de mat till tusentals anställda vilket genererar stora mängder köksavfall. Hon tyckte det var synd att allt detta organiska material bara hamnade bland det vanliga avfallet; detta i en stad som producerar över 6000 ton sopor varje dag! När hon fick höra ett radioprogram om stadsodling väcktes tankarna om att låta köksavfallet bli till ny jord och att använda arbetsplatsens outnyttjade tak för odling. I radioprogrammet medverkade Dr. R. T. Doshi – en numera bortgången ekonom som fått utmärkelser för sina insatser för det indiska jordbruket. Han hade på sin fritid experimenterat sig fram till en modell för småskalig stadsodling där minsta möjliga arbetsinsatser och kostnader ska ge största möjliga avkastning. Preeti och hennes arbetsteam deltog i en dagskurs hos Dr. Doshi för att lära sig.

Asiatiska bladgrönsaker, här pak choi, är en populär gröda att odla på taken i Mumbai. Foto: Karl-Johan Fabó.
Frösådder i olika typer av odlingskärl/brätten. Glasspinnar fungerar mer än väl för att märka upp sådderna. Karl-Johan Fabó.

Med sina nyförvärvade kunskaper började de att bygga upp storkökets takträdgård. Efter några år hade taket blivit till en 300 kvm välvuxen skogsträdgård med över 120 växtslag! Det var inte bara de anställda som kom att ha glädje utav resultatet utan här skådas ofta vackra fjärilar och fåglar ovanför markens myllrande mikroliv. Mycket av framgången med trädgården tillskriver Preeti de speciella tekniker de använder sig av för att bygga upp en extremt levande och näringsrik jord, en teknik som kallas amrut mitti. Där använder de naturens processer som förebild för att inom loppet av ett par månader ha byggt upp väldigt rika jordar som i naturen tar hundratals år att skapa.

Preeti Patil (till vänster) med volontärer ur föreningen Urban Leaves tittar till nedbrytningsprocessen i en av kompostbäddarna. Foto: Karl-Johan Fabó.
Närbild på en kompostbädd där mycel från nedbrytande svampar syns tydligt. Foto: Karl-Johan Fabó.

Med tiden ville Preeti nå ut till fler av stadens invånare med det hon kommit att lära sig. Tillsammans med några bekanta startade hon för 6 år sedan Urban Leaves. Idag har de byggt upp flera takträdgårdar på olika platser i Mumbai och har nu hundratals medlemmar i föreningen. Trots hennes heltidsjobb i hamnen så finns många idéer till att fortsätta utveckla föreningen på olika sätt. I tankarna finns bland annat att börja samarbeta med NGOs* för att införa odling till stadens slumområden, något som även Dr. Viswanath har i åtanke.

Växande grönska i kontrast till betongkolosserna som reser sig i bakgrunden från taket till en av universitetsbyggnaderna vid Bhavan’s College i stadsdelen Andheri, Mumbai. Foto: Karl-Johan Fabó.
Tegelsten används ofta som material för att skapa växtbäddar vilket gör att de kan enkelt formas efter utrymme och fantasi. Att använda tegelsten gör också att man enkelt kan utvidga bäddarna efter behov allt efter som vedartade växter växer till sig. Foto: Karl-Johan Fabó.

På väg tillbaka till mitt vandrarhem, full av nya intryck, slås jag av hur lika samtal som tycks föras kring odling i vitt skilda delar av världen. Trots de ekonomiska, sociala och ekologiska olikheterna länder emellan samt att omfattningen av nutidens olika utmaningar skiljer sig åt så finns där universella tankar, önskningar och upplevelser kring odling som är så lätta att enas kring. Det får verkligen världen att kännas liten.

*Non-governmental organization

Malabarnöt (Justicia adhatoda) har lång historia som medicinalväxt inom indisk läketradition. Foto: Karl-Johan Fabó.

Text & Foto: Karl-Johan Fabó

 

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

DAGG är nätmagasinet som brinner för hållbar livsstil, lantliga entreprenörer och genuina hem och trädgårdar. Vi följer årstiderna och tar tillvara på allt i vår närhet. Varmt välkommen att inspireras av närproducerad mat, äkta människor och fantastisk natur!

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se