Att bruka jorden med resiliens som mål

Jag sätter mig ner för att skriva något klokt och initierat om livsmedelsproduktion på olika skala, om de ettåriga grödornas pris ur ekosystemperspektiv och varför det är dags att integrera fler perenna grödor i samtliga framtidsspaningar vad gäller livsmedelssäkerhet. Om jordbrukets framtid och matkulturens utveckling.

Men jag får inte fatt i tråden, lyckas inte nysta ut tankarna för att på ett tydligt sätt skriva ner dem och förmedla dem till er. Det kommer, en annan dag… Just nu är jag helt fokuserad på småskalig grönsaksodling och dess för- och nackdelar. Mitt nya arbete som projektledare och stadsbrukare – eller ska titeln göras om till stadsbonde? – drar mig mot denna avgränsade del av vår matproduktion. Jag har läst tillräckligt många rapporter och forskningsrön som stödjer tesen om att den lilla skalan är effektiv för att vila tryggt i att så är fallet, men i varje given demografisk och ekologisk kontext ska vi ändå hitta rätt utförande.

Hur ska småskalig grönsaksodling i just Göteborgstrakten bidra till att lokalt öka resiliensen och minska beroendet av insatsmedel och varor från långt bort?

Hur ska odlingarna byggas upp för att på så många punkter som möjligt möta målen kring hållbarhet, och därigenom balansera de olika delarna av hållbarhet? Vilka lokala kretslopp behöver och kan vi ansluta oss till för att skapa stabilitet?

Det är ju ingen vits med att vara kortsiktigt ekonomiskt hållbar genom att t ex odla microgreens om vi inte samtidigt visar att detta är en del av vår plan för att vara långsiktigt ekologiskt hållbara, genom att över tid kunna odla fler kalorier och bidra med lokal matproduktion som faktiskt mättar.

 

Jag vill att vi i projektet jag är anställd inom vågar vända på alla stenar, ställer alla jobbiga frågor, är självkritiska och odrägliga och utmanande. Att vi inte råkar nöja oss med att säga att det är bra att odla i och nära staden, och sedan undlåter att granska våra hypoteser.

Och vet ni, det vill mina kollegor också. Det är ju därför de har lyckats skriva en EU-projektansökan och få ekonomiska medel för att utveckla och testa nya tillvägagångssätt. Förändring tar tid, därför är det värdefullt med extern finansiering. Vi har alla våra idéer och värderingar och bidrar till att på olika sätt nyansera bilden av vad vi inom projektet har möjlighet att testa. Det ska bli mycket spännande att om några år få blicka tillbaka och se vad som rullades ut inom ramarna för fallstudien på Angereds Gård och dess systerprojekt, och sedan kunna lobba in de kunskaperna i framtidsvisionerna för det lokala jordbrukets utveckling. Steg för steg tar vi oss i en ny riktning, bort från beroende av olja och konstgödsel. Det både känns bra och är bra, ur hållbarhetsperspektiv 🙂

 

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

DAGG är nätmagasinet som brinner för hållbar livsstil, drivna entreprenörer och genuina hem och trädgårdar. Vi följer årstiderna och tar tillvara på allt i vår närhet. Varmt välkommen att inspireras av närproducerad mat, äkta människor och fantastisk natur!

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se