Tätt tak och ett lättat sinne!

Äntligen kan vi checka av första (och kanske största) punkten på vår “att göra”-listan. Vi har ett tätt tak! Ibland har det känts som att man aldrig skulle få yttra dom orden men med ihärdighet och grymma hantverkare så är detta äntligen en verklighet. Under renoveringens gång har vi hittat en massa nya saker att vara exalterade över. Saker som man inte lagt någon speciell vikt vid tidigare blir plötsligt väldigt central i ens liv. Som ett nytt tak eller när de första små blommorna slår ut i sin vildvuxna trädgård efter en lång och hård vinter.

 
I samma veva som sista helgen i maj rullar in så slås sista spiken i taket och huset har fått en helt ny skepnad. Killarna på Falkenbergs taktäckning har gjort ett fantastiskt jobb och känslan av att ha någonting som är så fint tillsammans med lättnaden över att det inte regnar in längre ger oss energi att fortsätta in i nästa etapp på projektet. Ibland kan det vara svårt att se hur långt man faktiskt har kommit när det känns som att man har så mycket kvar, då är det bra att man har tagit mycket bilder längs vägen så att man kan köra lite före-efter bilder för att friska upp minnet.

 

 

 

 

 
Arbetet med taket har bitvis varit en nagelbitare men nu är vi igenom det och det blev bättre än vi hade kunnat föreställa oss! Skönt att få bekräftat att det verkligen var värt att lägga pengar och energi på att göra taket likt så som det skulle ha sett ut ursprungligt.

Så vad är egentligen ett listtäkt papptak? Vi tänkte att vi skulle försöka att beskriva det lite kort för er.

Listtäckning – listtäckningen blev ett vanligt sätt att lägga papp under mitten av 1800-talet i samband med att man tog fram ett sätt att göra pappen i långa våder istället för i mindre bitar som tidigare. Den stora fördelen med denna metod var att pappen inte spikades fast i takpanelen utan endast i listerna. Därigenom slets inte pappen sönder kring spikarna när takbrädorna utvidgades vid fukt eller drogs samman vid torka. När man gör listtäckning på moderna hus idag så lägger man listerna med ca 700mm mellanrum, för att vårt tak skulle efterlikna originalet så mycket som möjligt så la vi listerna med ett bredare mellanrum då det var mer brukligt vid tiden då mejeriet byggdes.

 
Ståndränna – Detta är någonting som man har istället för hängrännor och är rätt vanligt både på papptak och plåttak. Istället för en hängränna som man fäster i takfoten och samlar upp vatten längs med hela takslutet så vallar man in vattnet för att föras ut vid en specifik punkt. På mejeriet har det varken funnits hängrännor eller ståndränna tidigare då man istället har låtit vattnet falla ner längs med hela huset. Då vi kände att detta inte var optimalt för hur vi skulle röra oss runt huset samt på grund av att vi har problem med dagvattnet runt mejeriet så behövde vi ta hand om regnvattnet på ett kontrollerat sätt. Då kändes ståndränna som ett bättre och mer historiskt rätt alternativ, i relation till mejeriets ursprung, än vad hängrännor gjorde.

 

 
Avsaknad av vindskiva – Detta var en relativt stor punkt som vi diskuterade tillsammans med takläggaren samt kulturmiljö Halland. Idag sätter man vindskivor på i princip alla tak, men då detta inte fanns som original på huset så har vi istället vikt pappen och spikat den likt gamla metoder. Vi är så himla nöjd med det, det blev verkligen en smäcker och fin lösning för huset

 
Men det är inte bara pappen som är viktig när vi har återskapat taket, även taktassarna samt utformningen av taksponten har varit viktig för det slutliga uttrycket. Här kollade vi igenom takets utformning innan vi rev bort det som var ruttet, då kunde vi exempelvis se att vi skulle mötas omlott med sponten i hörnen. (Observera att på bilden är brädor satta för att täcka hålrummen där tegelväggen möter taket längs med hela huset. Dessa kommer att tas bort i samband med att muraren fixar till teglet i fasaden).

 
Om man har för avsikt att återskapa ett tidigare utförande så kom ihåg att dokumentera så mycket som möjlig innan ni börjar att renovera! Det är ovärderligt att kunna gå tillbaka till senare när man står och fundera över hur man ska lösa vissa detaljer. Samt så klart för att följa framstegen.

Nu går vi vidare med nästa del av renoveringen som innefattar fönsterrenovering, dränering, murning och plåtarbeten. Vi önskar oss ljumma ljusa kvällar och vind i seglen.

Full fart framåt in i sommaren!

 
Följ oss på Instagram: @svenstorpsmejeri

 

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

DAGG är nätmagasinet som brinner för hållbar livsstil, drivna entreprenörer och genuina hem och trädgårdar. Vi följer årstiderna och tar tillvara på allt i vår närhet. Varmt välkommen att inspireras av närproducerad mat, äkta människor och fantastisk natur!

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se