Jag är med bin

Jag har precis fått inblick i en helt ny värld! En värld där jag imponeras av ett otroligt samarbete, ett genialt upplägg och perfektion i varje detalj. Ju mer jag lär mig om denna värld, ju mer respekt känner jag inför naturen. Men jag blir i samma ögonblick orolig över dess skörhet och människans korttänkta natur.

Ett bi på en björnbärsblomma.

När jag fyllde år i november fick jag en present av min man, något jag funderat på en tid, men ännu inte tagit mig för. Jag fick en biodlingskurs! Under vintern och våren har jag lärt mig både teoretiskt och praktiskt om bin och dess samhälle och i min trädgård står nu, sedan två månader tillbaka, min första egna bikupa. I den surrar omkring 40000 bin, och fler ska det bli.

En titt i yngelrummet, där drottningen har fullt upp och kan lägga upp emot 50.000 ägg under en säsong. Bin med bra gener agerar inte argsint eller stressat när man varsamt tittar i kupan.

Jag älskar att producera min egen mat. Då vet jag vad det är jag och min familj stoppar i oss. Så tanken på att kunna hämta honung från den egna tomten är förstås fantastisk. Men en stor drivkraft till att skaffa ett eget bisamhälle är också önskan om att kunna hjälpa till med pollinering. Enligt naturskyddsföreningen har ca en tredjedel av den mat vi äter pollinerats av bin. Utan dess insats hade affärernas fruktdiskar gapat tomma. Tyvärr värdesätter vi inte våra pollinerare tillräckligt mycket utan bina har på senare tid minskat i oroväckande takt. Orsaker är bland annat användningen av bekämpningsmedel och ett odlingslandskap som tränger undan naturliga ängar och en varierad flora. Bina behöver nämligen tillgång till pollen och nektar hela säsongen, inte bara ett gigantiskt hav av raps på våren som snabbt blommar över.

Här ser vi bin som anlänt till kupan med fyllda pollenkorgar på bakbenen och fylld honungsmage – jo, det kallas så. Den del i kroppen där de lagrar nektarn tills de kommer tillbaka till kupan.

De naturligt åldrande skogarna med gamla ihåliga trädstammar blir också allt färre och med dem försvinner också bra boplatser för våra vilda bin.

Vill man inte ha egna bin kan man ändå duka upp ett smörgåsbord av pollenrika växter som besökande bin kan livnära sig på. Ett fint tack för hjälpen från pollinerarna är en större skörd av både frukt och bär. Själv märkte jag en enorm skillnad på både blåbärsbuskarna och jordgubbslandet som fullkomligt dignar av bär.

Bina tog för sig av jordgubbsblommorna när de blommade och nu mognar mängder av stora gubbar i landet.
På blåbärsbuskarna finns långt många fler bär än blad. Tack säger jag till alla pollinerare!

Många tror att tambin i trädgården är besvärande, men det är absolut inget att oroa sig över. Köper man ett bra samhälle, med bra gener, att starta upp med behöver man inte oroa sig för argsinta bin.  De håller sig till blommorna och drar också gärna iväg till platser med större mängd blommor. Tambina letar pollen ca 2 kilometer ifrån sitt bo. Vildbina däremot håller sig till omkring 500 meter från sitt bo.

Bina bygger ut celler av vax där drottningen lägger ägg. De syns som små vita streck på bilden. Dessa sköts om av arbetsbina och utvecklas till larver, vilket syns i cellerna under äggen. När cellerna täckts utvecklas de vidare till bin.

Bivärlden är en fantastiskt fascinerande värld. Med detta inlägg vill jag uppmuntra alla till att skapa så blomstrande trädgårdar som möjligt så att det finns mat till våra kära pollinerare. Det är det minsta vi kan göra för att visa vår tacksamhet för all den mat de skänker oss.

Här är lite fakta om bin som du kanske inte visste:

  • Ett bisamhälle styrs av en bidrottning. Förutom drottningen bor där också arbetsbin och drönare i samhället.
Ser du drottningen? Min drottning föddes förra året. 2018 års drottningar fick en röd prick för att lättare kunna urskiljas. Hon är större och spetsigare än övriga bin. Här kryper hon på täckta arbetsbi-celler. I övre högra hörnet syns täckta honungs-celler.

 

  • Arbetsbina är de som bygger upp hela samhället. De producerar bivax till ramarna där drottningen lägger äggen. De hämtar pollen och nektar och föder upp nya bin. De städar och rensar. Arbetsbina är honor.
  • Drönarna är hanor med uppgiften att para sig med unga bidrottningar. De har extremt känsliga sinnen och kan känna av en drottning på flera kilometers avstånd och flyger då dit för att para sig.
  • En gång i sitt liv flyger drottningen ut ur kupan för att para sig med uppemot 15 olika drönare från ca 10 kilometers radie. Med denna sperma kan hon sedan befrukta ägg i upp till fem år beroende på hur lyckad parningsutflykten var.
  • Efter en parning dör drönaren då hans parningslem fastnat i drottningen och bakkroppen går sönder när de frigörs från varandra. Underbart är kort.
  • När drottningen lägger ägg kan hon välja att befrukta det med sperma eller inte. Ett befruktat ägg utvecklas till ett arbetsbi medan ett obefruktat ägg blir en drönare.
  • Om drottningen verkar svag kan arbetsbina välja att föda upp en ny drottning. Detta görs från ett av drottningens befruktade ägg genom att mata den med speciell föda.
  • Drönarna har ingen gadd och kan inte stickas.
  • Under vintern håller bina värmen genom att bilda ett klot i kupan. De sitter då tätt ihop med drottningen i mitten.
  • I ett samhälle kan det mitt på sommaren finnas omkring 80 000 bin.
  • Ett bisamhälle i Sverige ger under en normala förhållanden i snitt ca 30 kg honung per år.
  • Bina har ett avancerat sätt att kommunicera på. Då de hittat en ny plats med gott om mat flyger de tillbaka och berättar för de andra bina var det ligger. I vilken riktning och på vilket avstånd maten finns förmedlar de genom att utföra en dans inne i kupan.
  • Humlor är också bin eftersom de tillhör bisläktet.

 

Listan på intressant fakta kan göras hur lång som helst, men detta får räcka för idag.

I våras gick naturskyddsföreningen ut med en kampanj ”Rädda bina” för att rikta uppmärksamhet på det minskade antalet bin, framför allt våra vilda bin som har det extra svårt eftersom de hämtar sin mat inom kortare radie än tambina. Undrar du skillanden på vilda bi och tambi? Titta gärna på naturskyddsföreningens film som förklarar lite mer om det här med bin!

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

DAGG är nätmagasinet som brinner för hållbar livsstil, drivna entreprenörer och genuina hem och trädgårdar. Vi följer årstiderna och tar tillvara på allt i vår närhet. Varmt välkommen att inspireras av närproducerad mat, äkta människor och fantastisk natur!

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se