Kan vi tjäna pengar på att odla vår egen mat? Ja absolut! Läs mer om Sara Bäckmos matsmarta tankar och om hur dina matrester snabbt kan bli till finaste jord.
Inspiratör till odling
När jag hör Sara Bäckmo säga ordet mat händer det något alldeles speciellt. Det slår an en ton inom mig som ger mig lust och mod att odla mer ätbart till mig och min familj, trots svunna sommarens potatisbladmögel och lusangrepp.
Sara är en välkänd trädgårdsprofil som brinner för att odla och har nyligen kommit ut med sin andra bok, Skillnadens Skörd. En härlig bok med frestande bilder, mängder av lockande recept och gröna tips, knutna till våra årstider.
Förra helgen fick jag höra mer av Sara när hon med stor entusiasm föreläste på Halmstads bibliotek om odling, förvaring och hur skörden kan användas. Efteråt hade hon försäljning och signering av sina båda böcker som helt tydligt var eftertraktade av oss åhörare.
Jag hade förmånen att få en pratstund med Sara för DAGGs räkning och idag vill jag dela med mig av den till er läsare.
Vågar odla på nya sätt
Det första jag slås av är Sara Bäckmos glädje och entusiasm när hon berättar om odling. Hon arbetar i egen regi med att skriva, filma, hålla kurser och föredrag. På fritiden lägger mycket tid i trädgården. Där odlar hon allt möjligt ätbart vilket hon skriver om i olika forum och i sina två böcker Skillnadens Trädgård och Skillnadens Skörd. Hon utmanar hela tiden odlandet och kan på så sätt odla hela året med olika metoder.
– Jag gör verkligen tvärs emot mycket av det som sägs, men ändå kan vi äta mat från trädgården hela året, säger Sara glatt när hon berättar att hon ofta gör tvärt emot vad gamla odlingsråd förespråkar. Hon har fångat kärnan i odlandet, att alla kan göra något och att även små saker gör stor skillnad. Sara förmanar alla att släppa på måsten och krav och tycker att man ska våga pröva i odlandet och utgå i från sin egen tid, ork och lust. Det finns ju inte bara ett sätt att odla utan många olika. Utifrån egna odlingserfarenheter delar hon gärna med sig och får glada gensvar av andra som också lyckas med de metoder hon berättat om.
Matsmart
I Saras familj äter de en stor mängd grödor från trädgården till varje måltid, även om det ett par dagar i veckan är kött på menyn.
– Allt kött som vi köper är ekologiskt eller extremt närproducerat, berättar Sara och beskriver att kött och fisk mer är som ett komplement till de andra råvarorna de äter och att barnen ofta föredrar de vegetariska alternativen. Sara och hennes familj utgår ifrån trädgårdens odlingar och vad som finns i frysen av egenodlat inför veckoplaneringen av deras matsedel.
– Vad finns det från trädgården att äta? tänker Sara, och anpassar sig efter årstiderna.
Genom att äta egenodlat sparar Saras familj en stor del pengar varje månad, något som ofta är mycket kontroversiellt att prata om menar hon.
– Vi sparar ned mot hälften av de pengar som annars skulle gått åt till mat, berättar hon med stor entusiasm. Jämfört med om allt hade köpts i en affär har de vissa år kunnat spara nästan fyra tusen kronor i matkostnader per månad, ibland mindre beroende på olika faktorer. Oavsett så blir även bara ett par tusen kronor i månaden mycket pengar på ett år. Dessutom odlar Sara all mat giftfritt vilket även det är en stor vinst för hela familjen.
Vissa påtalar för henne att även odling kostar pengar men det tar hon ingen notis om.
– Också om man tar med alla de aspekterna så tjänar man lätt in det, berättar hon.
Matrester blir ny jord
Fördelarna med att odla sin egen mat är många även den att man undviker en hel del av de förpackningar som mat annars kommer i. Sopor av aluminium, till exempel, har Sara nästan aldrig nu för tiden. Resterna som ändå blir kvar i hennes kök i form av matavfall gör Sara bokashikompost av.
– Det här är en japansk komposteringsmetod som bygger på effektiva mikroorganismer som sätter igång en mjölksyrningsprocess av det material det kommer i kontakt med, berättar hon. Allt matavfall i köket samlar hon i hinkar och strör mellan varven över så kallat bokashikli. När hinken är full sätter hon på ett lock och väntar i femton dagar innan hon gräver ned avfallet i trädgården. Då har mjölksyreprosessen kommit igång och därmed har nedbrytningen startat. Är det vinter så kan hinkarna förvaras ute för det gör inget om innehållet fryser utan vaknar till liv igen när värmen kommer åter. Hur lång tid tar det då för det bokashibehandlade matavfallet all bli till jord undrar jag?
– När jag grävt ned en hink kompost tar det cirka tre till fyra veckor innan allt har blivit jord, berättar Sara och jag förundras över hur fort maskar och mikroorganismer jobbar!
Varje mask bajsar ut ett gram maskgödsel per dag. Efter noggranna och kontrollerade uträkningar har Sara kommit fram till att det i hennes trädgård, tackvare täckodlingen, tillverkas 30 ton maskgödsel per år! En ofattbar mängd men det tack vare att det av täckodling kan finnas uppemot ettusen maskar per kvadratmeter. Jämför man det med en konventionell odling finns det då ofta inte mer än tio till etthundra maskar per kvadrat.
“Vi känner väldigt stark hela familjen att vi är en mindre belastning för miljön än om vi hade ätit på ett annat sätt.”
Sara tipsar om tre bra höst- och vintersysslor
1. Bygg nytt
Samla ihop material och skapa nya odlingsbäddar. Sara använder sig av olika material som tidningar, löv och växtrester att täcka marken med för att skapa nya odlingsytor. Täckmaterialet blir snabbt till jord av hjälpsamma kompostmaskar och på så vis skapas ny odlingsjord.
2. Så nytt
Håll koll på vart du har dina fröer för tidig vintersådd. Redan i december/januari går det fint att så till exempel sallat, kålblad, dill, persilja, spenat. Fröna börjar gro först när det är rätt temperatur och du slipper hålla koll på det.
3. Odlingsutmaning
Utmana dig själv att vara självförsörjande under en period av året på något du själv har odlat.
Läs mer av Sara Bäckmo här.
Instagram @skillnadens
