Förintelsens minnesdag och arbetet för social hållbarhet

Det är idag 75 år sedan förintelselägret Auschwitz Birkenau i Polen befriades och en tid med massmord i Tredje rikets namn fick ett slut. I Sverige har vi uppmärksammat den 27 januari sedan 1999, och 2005 deklarerade FN den som en internationell minnesdag för Förintelsens offer.

Fångarna i Förintelselägret Auschwitz Birkenau i Polen befriades den 27 januari 1945.

Det är så lätt att vi låter tiden gå utan att stanna upp och titta tillbaka och reflektera över det som hänt. En sådan här dag påminner oss om vår historia. Vi borde hela tiden titta oss omkring för att säkerställa att något liknande inte är på väg att hända. Men som historian bevisat är det svårt att se helheten när man är mitt upp i det. Vår statsminister Stefan Löfven besökte den 23 januari World Holocaust Forum och forskningscentret Yad Vashem för Förintelsens offer i Jerusalem. Löfven uttalade sig efter  minneshögtiden om att det inte endast var nazisterna som gjorde Förintelsen möjlig:

-Vi måste våga och orka ta till oss det hemska, våldet och förödmjukelsen och kanske det allra viktigaste, att det här inte var något som bara kom med Nazityskland, att det bara var nazister i uniform, utan det var även vanliga människor som bidrar till antisemitismen.

Jag håller med. Det är alla vi runt omkring som inte ingriper som bidrar till att göra orättvisorna möjliga. Kanske kommer vi i backspegeln vara lika förfärade över att fler inte satte ner foten när det gäller alla de flyktingar som omkommer på havet eller i flyktinglägren kring medelhavet. Man kommer kanske undra var all medmänsklighet fanns. Världen tittade på men få stod upp för flyktingarnas mänskliga rättigheter.

Under Nazitysklands 12 års styre mördades många miljoner människor. Över 6 miljoner var judar, men bland offren finns även romer, homosexuella, Jehovas vittnen och politiskt oliktänkande. Dessutom var de funktionshindrade en utsatt grupp. Nazitysklands så kallade eutanasiprogram, Aktion T4, initierades av Adolf Hitler den 1 september 1939. Fram till 1945 beräknas ca 200 000 män, kvinnor och barn med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, eller av någon annan anledning inte ansågs vara ”livsvärdiga”, ha massmördats.

Vi behöver titta tillbaka för att komma ihåg men vi behöver också dagligen jobba aktivt för att befästa att alla människor ha en plats i samhället och att vi ska hylla våra olikheter. I januari, februari och mars hålls åter deltävlingar inför melodifestival, men inte vilken melodifestival som helst, utan den underbara Funkisfestivalen! I början av februari publicerar vi en artikel i Dagg skriven av Åsa Lauer, konstnärlig ledare för Funkisfestivalen i Halmstad, där hon berättar om hur mycket vi har att lära i våra möten med människor med funktionsvariationer. Håll ögonen öppna efter denna tänkvärda artikel.

Fredrik Johnsson vinnare av Funkisfestivalen Halmstad 2019. Foto: Anders Andersson

Så ägna lite extra tid till att fundera över hur du kan bidra till ett mer socialt hållbart samhälle.  Genom att vara passiva tillåter vi orättvisorna att löpa fritt. Till slut kanske vi upptäcker att dessa orättvisor blivit normen istället för undantaget, då kan de vara svåra att ändra på.

Fler tankar kring social hållbarhet hittar ni i mina inlägg på bloggen Redaktörens tankar. Kommentera gärna om hur ni aktivt jobbar med social hållbarhet, i stort eller i smått. #alltspelarroll <3

Kram Linda

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dagg är en positiv plattform som tror på kraften att gå samman och gemensamt förändra en situation. Vårt mål är att skapa mer medvetenhet för en hållbar framtid.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se

magasindagg
magasindagg
502 Followers 119 Following
20
26
69
23
22
39
48
46
223