”Personlig stil”

Vad är egentligen personlig stil? Är det ens möjligt att ha det längre? Finns det någon där ute som lyckats motstå alla intryck från instagram, pinterest och div andra plattformar där det svämmar över av olika inredningstrender? Kan man kalla det personlig stil även om många andra har samma grejor, ja det kan man nog. Personlig stil är ju vad just du gillar att omge dig med, även om det finns 1000 personer till som gillar exakt samma saker. Vissa köper färdigt, andra skapar eget med hjälp av fantasi och gamla prylar.

En gammal trästol och en nytillverkad trästol.
Stil som håller över tid, det är verkligen hållbart om något.

Alla påverkar vi, medvetet eller omedvetet, de bostäder vi lever i. Vi har under vår resa med mejeriet aldrig pratat om ”vår” personliga stil och hur vi vill att den ska ta sig uttryck, utan vi har mest pratat om det utifrån husets förutsättningar. Det har alltid varit i relationen nutid och husets historia samt husets behov av tekniska byggnadslösningar. Men ska man vara objektiv så kommer vi nog att sätta ett större personligt uttryck på mejeriet än vad någon annan boende i huset har gjort tidigare. Förutom slaktaren då kanske. Det känns som ett stort ansvar. Även om vi försöker att återställa så mycket som möjligt men även det är ju en ändring i husets historia.

Vi skulle nästan vilja påstå att vi är mer begränsade i mejeriet med hur mycket egen prägel vi kan sätta på det än vad vi hade varit i ett nytt hus. På nedervåningen i mejeriet måste det ju vara kalkputsade väggar då väggarna behöver kunna buffra fukt och andas (jippi för kalkputs är underbart) så vi kan möjligtvis välja uttryck genom olika kalkfärger. Fasaden är sten, den går inte att måla om man vill ändra uttryck på huset. Man målar inte ett stenhus och så är det med det. Stenväggarna står där de står, timmerväggarna på övervåningen står där de står även om de är lättare att ändra än stenväggarna. Vi kan precis som så många andra ändra uttrycket inne i huset med färg, tapet, kakel och inredning. Dock ger ju 4 meter i takhöjd på nedervåningen lite mer utrymme för en inte så traditionell inredning. Vilket känns väldigt spännande.

Och kanske ska vi inte sätta mer personlig prägel på huset än så, det ska ju trots allt stå och tilltala människor i minst 130 år till.

Att köpa ett färdigt modell-hus har aldrig varit ett alternativ för oss. Vi ville ha något med mer karaktär. Menar inte att det ena är mer rätt än det andra men för oss personligen var det viktigt. Antingen ett gammalt ruckel med själ och potential eller att rita ett helt nytt hus. Alltså stod valet till slut mellan att antingen köpa mejeriet eller rita vad som förmodligen hade blivit ett väldigt litet, modernt, avskalat, minimalistiskt hus i trä. Lite var sin ände av vad man kan se som ett spektrum. Båda hade varit helt i vår stil och funkat förmodligen lika bra i vårt liv. Våra ägodelar hade passat ganska bra in i båda och materialvalen hade nog varit ganska detsamma. Det nybyggda huset hade förmodligen dock varit 150 kvm mindre, vilket känns hissnande när man tänker på att vi nu valde mejeriet med sina kommande 299kvm bostadsyta. Vem ska dammsuga allt? Vi bestämde ganska tidigt att det blir städhjälp, om inte någon av oss ska gå ner på deltid bara för att hinna städa huset.

Ett gammalt mejeri som håller på att renoveras.
Vissa skulle kalla det ruckel, vi kallar det karaktär.

Köper man ett färdigt modell-hus från någon av de stora husleverantörerna får man nöja sig med att inreda med en ”personlig stil”. Mycket är förutbestämt för att optimera utnyttjandet av utrymme. Men även dessa monotona villamattor har en tendens att till slut omvandlas efter människors personliga stil. Se bara på vad som händer med 70-tals husen idag 50 år senare. De områdena börjar att innehålla de mest brokiga fasader, färger, takkupor och tillbyggnader. Långt borta är de mörkbruna trä-köken och det färgade badrumsporslinet (dock har färgat porslin fått ett litet uppsving igen). Än verkar ingen ha satt stopp för förvanskningen av dessa byggnader så frågan är om det kommer att finnas några bevarade 70-tals hus kvar för våra barn och barnbarn att kunna titta in i. Men tider och trender kommer och går, tänk bara på alla kakelugnar som åkte ut i samma sekund som den vattenburna värmen kom och som ligger nergrävda eller undangömda runt om i vårt avlånga land. Sådant som idag kan höja värdet på din bostad med rätt mycket pengar. Tänk när man om 50 år börjar att restaurera tillbaka till 70-talet! Kanske kommer det specifika butiker med 50-70tals detaljer som säljer platslister och mexitegel.

En massa toalettinredning på en byggåtervinning.
Som en karamell! Är man sugen på färgat porslin finns det oftast att hitta på div byggåtervinningar.

Vi lever ju i en tid där alla ska vara personliga och individuella, lite märkligt om man kollar på vad som byggs i Sverige idag. Men hur mycket personlig stil är verkligen rimligt att lägga in i när man bygger eller renoverar sitt hus? Vad är hållbart när man ställer personlig stil mot hållbarhet? ”Förr” som det så ofta benämns, men vi kan väll säga för 100år sedan och innan det, så byggde man hus som skulle kunna stå i flera 100 år. FLERA 100 år. De flesta av dagens hus byggs inte med den livslängden, du får på sin höjd garanti på dina nya fönster på 8-10 år, efter det kan tillverkaren alltså inte garantera att ditt fönster håller. Fönstren på mejeriet har suttit där i 130 år, efter lite kärlek håller de nog i 130 år till med en gnutta linoljefärg då och då. Låt den tanken sjunka in lite innan ni läser vidare.

På den tiden talades det inte lika mycket om vad man personligen ville ha, så vidare man inte kom från samhällets övre skikt, utan man byggde hållbart. Självklart efter tidens olika trender och med storleken anpassat efter behov. Personlig stil fixade man med tapeter och inredning. Tänker ibland på de timmerhus som man byggde och som kunde plockas ner för att bygga upp igen på annan plats vid behov. Hur hållbart är inte det!? Kanske skulle det gå att göra med dagens modulhus? Kanske inte..

Man skulle ju kunna säga att vi idag renoverar mejeriet efter den trend som råder just nu, för vad är väll supertrendigt om inte att renovera upp ett gammalt ruckel? Instagram bokstavligen svämmar över av konton med människor som tar sin ann gamla hus, helt fantastiskt om du fråga oss! Gör det vår resa med mejeriet mindre personlig? Nä.

En stor grej med mejeriet är att det inte fanns något fungerande kök när vi köpte det. Inte ens ett gammalt fint funkiskök att renovera. Så vi får sätta in ett helt nytt kök, valmöjligheterna är oändliga! Grundkriteriet var väldigt klart: Det ska vara helt i trä så att det går att renovera och måla om, nästa generation som bor här ska inte behöva byta ut hela köket och blir det nött om 10 år ska vi enkelt kunna penselrenovera det. Efter det är det fritt att drömma. Färg, funktion, hur vill vi att layouten på köket ska vara? Vi började kolla oss runt och klickade hem några kökskataloger från div tillverkare av gedigna kök. Det ska vara enkelt med raka speglar och inga krusiduller. Ja, det verkar som att när det väl kommer till kritan så föll vi för trenden även där. Men om hållbarhet är en trend då är det helt fine för oss!

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dagg är en positiv plattform som tror på kraften att gå samman och gemensamt förändra en situation. Vårt mål är att skapa mer medvetenhet för en hållbar framtid.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Linda Tengvall
info@magasindagg.se

magasindagg
magasindagg
Followers Following