Det är torsdag eftermiddag och jag sitter i ett digitalt möte. Eller inte precis ett möte, det är ett kafferep. I de små rutorna på skärmen skymtas bland annat Alf och Siw och dagen till ära håller Åsa ett föredrag.
Mina fika-kompisar är ett glatt gäng som deltar i Aktiv seniors verksamhet i Varberg. 65-plussare som lever självständigt. De digitala kafferepen var ett lyckat initiativ som på grund av Covid-19 fick ersätta Aktiv seniors vanliga aktiviteter. Under mötet utbyts många tankar om samhällets syn på äldre och även reflektioner kring hur vi ser på vår egen ålder.
Vem säger att man är för gammal…?
När man pratar om diskriminering refereras ofta till kön, sexuell läggning, religion eller etnisk bakgrund. Men vi glömmer ofta att många exkluderas på grund av sin ålder. Detta kallas åldersism. Det kan handla om unga som ställs utanför ett sammanhang, men ofta är det de äldre som ignoreras.
Åsa Johnsson, som 2018 tillsattes som enhetschef och utvecklare för verksamheten Aktiv senior på Varbergs kommun, har ett engagerat intresse för samhällets syn på äldre. Våren 2020 gick hon en utbildning anordnad av Världshälsoorganisationen, WHO, the Global Online Course – Healthy Ageing for Impact in the 21st Century. Åsa sitter också med i referensgruppen på AgeCap – centrum för åldrande och hälsa, forskningscentret vid Göteborgs universitet som forskar om äldre personers kapabilitet.
– Vår syn på äldre och åldrande begränsar oss och det begränsar möjligheten att bidra till samhället för dem som vill. Om vi slutar se de äldre som en försörjningsbörda och istället ser vad de kan bidra med så öppnar sig nya möjligheter. Vi sitter på en fantastisk skatt här, säger Åsa.
Ofta pekas gruppen 65+ ut som en homogen grupp när det i själva verket är många olika individer med stor variation och olika förutsättningar.
-Vi behöver se varje individ. Ju längre en person kan få vara och göra det den vill, desto mer livskvalitet och välbefinnande får den. Detta leder i sin tur till större självständighet. Att klara sig själv är ändå vad de flesta önskar och strävar efter, säger Åsa och ger ett konkret exempel på hur vi kan ändra vår approach:
Börja med att fråga efter behoven istället för att förutsätta att du vet vad någon behöver.
I Aktiv senior dras inga förhastade slutsatser:
-Eftersom vi lever i en väldigt åldersfixerad tid leder det ofta till att vi tror oss vara ”för gamla” för saker. Vi har försökt att tänka bort sådana hinder här på Aktiv senior, säger Åsa.
Redan innan Covid 19 hade verksamheten anordnat kurser i hur man använder en surfplatta och streaming av aktiviteter fanns i tankarna. När det i mars 2020 stod klart att 70-plussarna skulle bli en isolerad grupp beslutades snabbt att sjösätta planen med digitala kafferep. En månad senare satt det första kaffegänget uppkopplade. Aktiviteten blev en succé som fortsatt varje tisdag och torsdag i ett år nu och fler och fler seniorer ansluter.
Åldersvänliga städer och samhällen
En fjärdedel av Sveriges befolkning är idag över 60 år och antalet beräknas tredubblas de närmaste decennierna. Till följd av detta kommer rimligtvis även trycket på välfärden att öka. Därför är det av största vikt att investera i ett samhälle som bidrar till möjligheterna att vara självständig så länge som möjligt.
-Vi behöver fatta kloka beslut framåt. Ett sätt är att jobba med åldersvänliga städer, säger Åsa.
WHO har skapat ett internationellt nätverk för åldersvänliga städer. Nätverket består idag av över 1000 städer och ca 50 länder. Medlemmarna arbetar för att skapa bättre platser att åldras och bli gammal på genom att förbättra fysiska och sociala miljöer. I nätverket utbyter man erfarenhet och kunskap. Arbetet sker utifrån åtta fokusområden som WHO har definierat.
I Sverige samordnas detta av Nordens välfärdscenter Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden | NVC och det är ett politiskt beslut om en kommun ska ansöka om medlemskap.
-Idag är det 6 svenska kommuner som deltar, men det borde vara fler menar Åsa, vars egen hemkommun ännu inte ansökt om medlemskap.
Medias bild av äldre påverkar
Media spelar en betydande roll för samhällets syn på äldre och deras behov. Maria Edström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet, har forskat i medias syn på äldre och i sin rapport skriver hon bland annat att det finns en avsaknad av äldre personer i media. Efter 50 försvinner kvinnorna och efter 60 försvinner männen. Osynliggörandet är något som kan påverka självbilden hos äldre, men också andra åldersgruppers synsätt och attityder.
– Mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering, menar Åsa.
Åldern är bara en siffra i passet
Under kafferepet med de aktiva seniorerna enas vi om att åldern bara är en siffra.
Laila avslöjar att inombords känner hon sig lika barnslig som när hon var 25 år, även om siffrorna i passet nu visar att hon närmar sig 75. Alla seniorerna enas om att de inte känner sig träffade när någon pratar om ”de äldre”, utan tänker att det handlar om någon äldre än dem själva.
Åsa förklarar vikten av en positiv syn på åldrandet, framför allt på sitt eget:
-Har man en positiv syn på sitt eget åldrande kan man enligt studier i sammanhanget förlänga livet med sju och ett halvt år, höja friskfaktorerna och minskar riskfaktorerna.
Detta är inte bara av vikt för den enskilda personen och hälso- och sjukvården, utan om man som äldre få möjlighet att leva självständigt och aktivt bidra, berör det hela samhällsekonomin.
-Det är sällan en person faktiskt är för gammal för något, utan oftast är det samhällets och vår egen syn på åldern som begränsar oss, menar Åsa och fortsätter:
-För att skapa en förändring behöver vi synliggöra normer och värderingar kopplade till åldrande och äldre. Stereotyper påverkar hur vi tänker, vilket skapar fördomar som påverkar hur vi känner och utifrån det agerar vi.
WHO har arbetat fram en global handlingsplan för att minska ålderism, Global report on ageism, och lyfter även ämnet i kampanjen #Aworld4allages
I boken Superseniorer skriver Marcus Priftis att det egentligen skulle ses som en framgångssaga att bli äldre och friskare och inte ett bekymmer som skapar förakt och diskriminering. Han menar att det är dags att överge den överdrivet negativa och problemorienterade synen på åldrande som gör oss blinda för livets möjligheter.
Åsa kände sig tidigare obekväm med tanken på att bli äldre, men sedan hon börjat jobba med Aktiv senior och intressant forskning har hennes syn på åldrandet förändrats till något väldigt positivt:
– Nu känns det otroligt hoppfullt att bli äldre och inte alls ångestladdat som jag upplevde förut. Vi behöver ha en realistisk syn på åldrande men ändå skapa möjligheten att hålla på med det som är viktigt så länge som möjligt. It ain´t over till it´s over som man säger, skrattar Åsa och avslutar med en fråga hon redan har svaret på:
-Ska jag sluta vara nyfiken när jag fyller 65 år? Nej, jag vill vara nyfiken hela livet!
Åsas tips för hur du påverkar ålderism genom ditt agerande
- Sluta inte lyssna för att någon är äldre.
- Förutsätt inte att du vet vad någon behöver, fråga efter deras behov.
- Tänk på att vissa gester kan kännas förminskande, så som att lägga huvudet på sned, som när du talar till ett barn.
- Förutsätt inte att något är för sent att förebygga.
- Föreställ dig att det är ditt framtida jag du möter. Hur skulle du vilja bli bemött?
- Medvetandegör ålderism och lyft frågor både på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå.
- Fundera över hur gammal du själv är 2050, som man ofta utgår ifrån när man pratar om en åldrande befolkning. Kanske är du själv en del av de äldre då?
Åsas tips på hur du som senior kan påverka ditt välbefinnande
- Vad gör dig glad, ger dig personlig mognad och gör dig självständig? Fortsätt utveckla dessa aktiviteter och kom ihåg, det är aldrig för sent att börja med något nytt! Det blir kanske inte på samma sätt som när du var yngre, utgå istället från dig själv och dina förutsättningar.
- Tillåt dig att vara nyfiken!
- Fysiologiska basbehov: oavsett vad vi tycker om det, så är det något som gör att vi mår bättre – Sömn, kost, träning, natur, kultur och gemenskap och det är aldrig för sent att göra det kroppen mår bra av, återigen, utifrån dina förutsättningar.
- Gå till läkaren i tid!