Jag och min man Tim har ett nytt projekt, Bobo. Bobo ligger sedan cirka fem månader på tillväxt i min livmoder, och förväntas göra sin entré i denna yttre värld någon gång i slutet av maj. Mitt under sommarens intåg ska vi bli föräldrar, om bebisen fortsätter utvecklas som den ska.
Det är spännande.
Spännande att göra en mental U-sväng och inse att jag faktiskt vill få försöka bli mamma, efter att under alla år som ung vuxen ha tänkt och känt att det inte var etiskt korrekt pga klimatförändringar, överbefolkning mm. Spännande att leva med personen som gör att den mentala förändringen har slagit rot. Spännande att vi efter förra vårens missfall relativt snabbt fick en ny chans till föräldraskap (förbättrad med hjälp av ägglossningstester). Spännande att leva i en tid då omställningen av samhället skänker mig en tilltro till att det är ok att föda fram ett barn som ska få växa upp i denna människopåverkade värld. Kanske kommer detta barn att bli lika besviken som jag var på alla vuxna som stoppade huvudet i sanden och lekte struts istället för att ägna sina liv åt att ”rädda världen”, eller så är förändringen av våra samhällsstrukturer i full gång när barnet växer upp och till sist själv får vara med och bestämma och påverka.
Är det rimligt att tro på mänskligheten, att tro på att vi kan ändra vårt beteende och gå in i ett regenerativt samhälle? Kanske, kanske inte. Tänker som vanligt på Piet Heins klassiska ”gruk”:
När jag läser nyheterna så är den första känslan att allt fortfarande går åt helvete, men gör jag en bredare omvärldsbevakning bortom de snabba uppdateringarna så är den underliggande känslan att vi faktiskt är på väg att ändra grundinställning till hur vi ska bete oss i förhållande till jorden och varandra. Små och stora steg tas om vartannat.
Ett litet steg är att jag får utbilda nya odlare och samtidigt odla grönsaker till barn och gamla på betald arbetstid. Ett stort steg är att världens största största kapitalförvaltare BlackRock, som förvaltar över 7000 miljarder dollar, delvis har bytt investeringstaktik. Trots uppenbar greenwashing så spelar omdirigeringen av 500 miljarder dollar roll:
I veckan (20e jan) meddelade världens största fondbolag, amerikanska Blackrock, att hållbarhet ska vara i fokus för bolagets strategi framöver.
Inte för att man vill göra en god gärning och rädda klimatet i första hand, utan för att klimatkrisen bedöms få en så stor ekonomisk påverkan att bolaget ser sig tvunget att styra om sina investeringar – för att kunna fortsätta tjäna pengar.
– Jag tror på klimatforskningen men är ingen aktivist, mitt jobb som kapitalist är att ge kunderna så bra avkastning som möjligt, säger bolagets vd Larry Fink till CNBC apropå det brev han skickat till investerare där den nya strategin presenteras.
—
[…] Vid en närmare genomlysning påverkar nämligen Blackrocks beslut bara de investeringar som Blackrock aktivt förvaltar – och dessutom bara bolag som har mer än 25 procent av sina intäkter knutna till kol. De nya gröna kraven gäller därför ”bara” 500 miljarder dollar av de 7000 miljarder dollar som bolaget investerar, enligt en uträkning som Financial Times gjort. Det allra mesta av förvaltarens pengar ligger i indexfonder och det gör att bolaget är storägare i flera stora fossila jättar som Exxon, Chevron och Glencore.
Ska vi klassa BlackRock som Onda eller Goda? Näe. Vad är poängen med att förkasta allt vad någon annan person eller verksamhet gör? Ting tar Tid, och världen är inte svartvit. Det är idiotiskt att BlackRock inte redan för längesen valt att styra om samtliga sina investeringar, men det är också värt något att de nu tagit ett nytt och annorlunda beslut för en del av investeringarna de gör.
För att sätta summan 500 000 000 000 USD i relation till mitt lilla steg så har jag på jobbet där jag odlar min andra bebis, Modellodlingen, under förra året investerat ca 200 000 kr ex moms i verktyg, material och infrastruktur: En tvåhjulstraktor med redskap, tunnelväxthus, bevattningssystem, fröer, kompost, handredskap och verktyg mm. Detta skapade möjligheten för mig att redan år 1 producera och leverera 1300 kg grönsaker – vilket motsvarar grönsaksbehovet för ca 10000 portioner skolmat – samtidigt som jag under året tog emot 35 olika studiebesök. Är det mycket eller lite? Gjorde jag någon skillnad? Är dessa siffror också en form av greenwashing?
Sett ur ett stort perspektiv så är grönsaksvolymen en piss i havet. Måltidsenheterna inom Göteborgs Stad lagar varje år x antal miljoner måltider, så vad Modellodlingen och grönsakerna som växer där kan ses som är väl främst en början på något nytt. Eller nygammalt, beroende på hur man vill se det. Odling och utbildning har länge hängt ihop.
Svenska skolor hade egna köksträdgårdar åtminstone från 1800-talet och fram till början av 1900-talet, där andra ämnesområden såsom biologi och matematik kunde få sin praktiska tillämpning. I Trädgårdsbok för folkskolan, folkskolelärare och allmogen från 1855, skriven av folkskolläraren Fredrik Ekström, står att läsa följande rader:
Med erfarenhet huru mycken af den korta tid, som allmogens barn i allmänhet bevista skolan, åtgår till utanlexläsning, förhöring och förklaring av katechesen […] folkskolelärjungars vetande i trädgårdsskötsel borde bibringas genom utanlexor. […] Trädgårdsskötseln bör hufudsakligen inhämtas praktiskt på fältet, emedan man, då fråga är om insigt i praktiska ämnen, lättare lär och kommer ihåg hvad man lagt hand vid, sett och hört muntligen förklaras, än hvad man endast läst.
Att som en del i skolundervisningen återigen få arbeta praktiskt med odling och trädgårdsskötsel, kommer vi få se detta som en nationellt vedertagen strategi inskriven i läroplanerna och implementerad inom tio år? Sida vid sida med de samhällsorienterande ämnena som kan förklara varför globala bolag som BlackRock ens har kunnat uppstå? Finns det då en Modellodling kopplad till varje grundskola, där både vuxna trädgårdselever och skolelever får lära sig att bli grymma odlare, så att de bättre kan förstå skillnaden mellan fysiska, materiella värden såsom 1 morot till skillnad från imaginära, teoretiska värden såsom 1USD?
Får projekt Bobo odla grönkål, beskära äppleträd och vända komposthögar som en del av sin klimatpositiva skolundervisning på undervisningstemat Resiliens? Vi får se.
//Klara
PS. I höstas var jag om några kollegor med som paneldeltagare under Camino magasins Framtidsdag. Inspelat material finns på UR.se för den som vill se:
