Gröna oaser på storstadens tak

Runt om i världen motverkas storstäders växande problem med föroreningar av engagerade personer som tar saken i egna händer. Grå stadstak förvandlas till gröna oaser som genererar både närodlad ekologisk mat och renare luft. Trädgårdsmästaren Karl-Johan Fabó gav sig iväg för att leta reda på konstruktiva exempel. I en serie i tre delar får vi följa med honom till Indien och träffa några av de eldsjälar som ser odlingsmöjligheter även i de mest urbana stadsmiljöerna. I del 1 besöker vi staden Bangalore.

Fruktträd, grönsaker och medicinalväxter samsas på taken i Bangalore. Foto: Jenny Wikström

I Indiens allt mer tätbefolkade storstäder har en vibrerande odlingsrörelse kommit att växa fram. Människans längtan efter gröna oaser och närproducerad mat fri från tveksamma bekämpningsmedel samt bristen på odlingsbar mark i den urbana miljön har fått tidigare gråa tak att förvandlas till frodigt gröna trädgårdar. I staden Bangalore i södra Indien träffar jag Dr. B. N. Viswanath som brukar omnämnas som grundaren till Indiens ekologiska takträdgårdsrörelse. Sedan två decennier tillbaka anordnar han populära kurser i takträdgårdsodling och håller just på att skriva på den nya upplagan av hans bok A Handbook of Organic Terrace Gardening.

Till vänster: En demonstrationstakträdgård hos ett företag som specialiserar sig på biologisk bekämpning. Foto: Jenny Wikström | Till höger: Dr. B. N. Viswanath. Foto: Karl-Johan Fabó

Bangalore, Indiens tredje största stad, med sin välkända botaniska trädgård och den stora stadsparken Cubbon Park kallas än idag ibland för ”The city of gardening”. Att staden fått detta smeknamn lär bland annat ha varit på grund av de förr så vanliga förträdgårdarna på husens framsidor och att det nästan mer var regel än undantag att ha en köksträdgård på bakgården. Idag har dessa fått ge plats åt stadens snabba expansion vilket lett till att betong och övertrafikerande vägar i nuläget är mer framträdande. Den avgasfyllda atmosfären har blivit ett sådant problem att det öppnat speciella kliniker dit man kan gå för att andas ren luft för en stund. Dr. Viswanath tycker att det bättre alternativet är att skapa sina egna syreproducerande miljöer som även ger näringsrik och giftfri skörd till familjens matlagning.

Sammetsbönor på en takträdgård i södra Bangalore. Foto: Jenny Wikström
På denna takträdgård, belägen vid den väldigt trafikerade Bannerghatta road, odlas hela familjens grönsakskonsumtion. Foto: Jenny Wikström

I över 16 år lärde han ut, i egenskap av entomolog, konventionell skadedjursbekämpning för ett modernt jordbruk. Med tiden började dock tankar smyga sig på om att det han lärde ut kanske egentligen gjorde mer skada än nytta. Övertygelsen tog överhand och han slutade sitt jobb, åkte till USA och gick en utbildning inriktad på filmproduktion. Tillbaka i Indien satte han igång att göra dokumentärfilmer om odling. Detta var under 90-talet och den ekologiska rörelsen hade nu börjat få fäste.

En nyanlagd takträdgårdsodling i Jayanagar, en av Bangalores äldsta stadsdelar. Foto: Jenny Wikström.

Idén till takträdgårdsodling kom till honom efter ett möte om biologiska gödselmedel i huvudstaden Delhi. När Dr. Viswanath satt och blickade ut genom flygplansfönstret, medan planet gick ned för landning i hans hemstad, kom blicken att fästas på alla tomma gråa hustak. Tänk om stadens klimat, som hade förändrats så märkbart under hans livstid, kunde förbättras genom att göra dessa tak gröna! En av hans gamla universitetslärare, Dr. G. K. Veeresh, hade blivit en av pionjärerna inom den ekologiska jordbruksrörelsen i Bangalore. De började samarbeta och anordnade seminarier om ekologiskt jordbruk. Tillsammans kom de även att hålla den första kursen i takträdgårdsodling i Bangalore där ett hundratal intresserade människor dök upp.

Efter några säsonger hade både odlingstekniker och pedagogiska färdigheter kring ämnet hunnit utvecklas och intresset från omgivningen växte så smått. I mitten av 00-talet började många yngre människor dyka upp på kurserna. Den första nationella konferensen om takträdgårdsodling hölls i Bangalore 2010. Efter det spreds rörelsen till andra städer och sedan dess har intresset vuxit enormt. Idag finns det över 5000 takträdgårdar bara i Bangalore och i hela Indien är antalet oräkneligt.

Foto: Jenny Wikström
I ett vanligt bostadsområde i södra Bangalore odlas på detta hustak med fokus på biologisk mångfald. Odlaren benämner sin teknik som Jungle gardening. Foto Jenny Wikström.

 

Jag frågar Dr. Viswanath om inte alla stadsodlingar riskerar att konkurrera med bönder på landsbygden, men får då en motfråga:

-Med en ökande population, minskad odlingsbar mark och alla unga lantbrukare som väljer att överge sina marker för att flytta in till storstäder, vem ska odla vår mat?

Han säger, med kolonialtiden i åtanke, att den dagen vi gör oss beroende av importerad mat från andra länder riskerar vi att hamna i Indiens andra slaveri. Vidare berättar han om förgiftade odlingsmarker som gjort att barn föds med missbildningar och att man med liten tidsinsats kan tillgodose en stor del av sitt matbehov själv, hemma på sitt tak. Utöver att man får en giftfri skörd med utmärkta näringsvärden är detta även ett sätt att kunna bevara lokala kultursorter som annars riskerar att gå förlorade för alltid.

 

Text: Karl-Johan Fabó

Foto: Jenny Wikström & Karl-Johan Fabó

6 Comments
  1. Hi Karl,
    thanksm for a wonderful mwriteup, hope U will come to see the growth of OTGin Bengaluru as it has surpassed 30,000 plus terrace gardners and growing

  2. Very good attempt to bring this less exposed topic in limelight. Thanks for the acknowledgement of these efforts of crating green oases !!!

Leave a Reply

Your email address will not be published.